Inkallning – på liv och död

Att ha en bra inkallning på sin hund kan vara skillnaden mellan liv och död. Kan inte din hund komma när du ropar ska du inte ha den lös. Många hundägare har kommit hem förtvivlade, utan hund, efter en promenad för att hunden inte kunde komma på inkallning.

Om du vill kunna ha din hund lös bör du därför börja träna inkallning direkt när du får hem valpen. Har du som läser en vuxen hund är det dock aldrig för sent, men det blir så klart mer av en uppförsbacke.

Det absolut vanligaste folk säger till mig när vi pratar inkallning är: ”Min hund är jätteduktig på att komma – så länge inget annat lockar den mer!”. Just därför måste vi vara duktiga på att lägga upp träningen så att vi får det att funka oavsett situation.

Det viktigaste när det gäller inkallning är att hunden ska lära sig att när matte/husse ropar kommer något bra hända. Att blanda in hårda ord eller fysiska bestraffningar i inkallningsträningen är fel, fel, fel i min bok. Varför skulle hunden vilja komma till dig om den vet att den kanske får sig en smäll när det kommer fram? Nu tänker du kanske: ”Men måste man inte ställa krav på hunden? Den ska ju komma direkt och alltid när jag ropar!” Nja, krav är inte rätt ord. Störningsträning är rätt ord. För att få en riktigt säker inkallning, där din hund kommer oavsett vad annat som lockar, måste du träna på ett smart sätt där situationerna blir svårare och svårare – alltså att störningen (annat som lockar) blir högre och högre. Visst, din hund kanske kommer hemma i lägenheten, men om det är enda stället du har tränat på kan du inte förvänta dig att den ska komma när en hare springer förbi den på promenaden.

Några generella saker att tänka på är följande:

  • Belöna alltid när hunden kommer! Det ska löna sig att komma. När hunden blivit riktigt duktig på inkallning behöver du inte belöna riktigt varje gång, åtminstone inte med godis eller leksak. Då kan du istället berömma ordentligt, klappa om och kanske belöna med ett nytt ”hopp och lek”? Då och då ska du dock se till att belöna rikligt med något hunden anser vara en dunderbelöning. Annars kommer värdet för inkallningssignalen sakta försvinna och hunden slutar vilja komma.
  • Bestraffa aldrig. Om hunden inte kommer beror det på att du har tränat för dåligt. Blir du sur kan du gå in på badrummet, titta dig i spegeln och gräla på dig själv för att du är en taskig tränare.
  • Anpassa belöningen efter svårighet. När ni tränar hemma i köket räcker det kanske med torra leversnittar, men när ni tränar bland massa andra hundar kommer din hund troligtvis väljer sina artsfränder framför dina tråkiga godbitar. Därför måste du erbjuda något mer lockande! Ju svårare situationen är, desto bättre belöningar! Testa kokt kyckling, ostbitar, skinka, mjukost på tub eller lek med den allra roligaste leksaken (som du bara använder vid riktigt svåra inkallningar).
  • Koppla bara ibland! Det vanligaste felet, förutom att bestraffa (oftast genom visad ilska/irritation), folk gör är att alltid koppla hunden efter en inkallning. Vad lär man hunden då? Jo, att inkallning = slut på frihet = något trist och dåligt. Vilken hund vill komma på inkallning då? Belöna en bra inkallning med ett nytt ”hopp och lek”!
  • Öka störningen gradvis. Lär in momentet i en lugn miljö utan störningar och gör det hela sedan gradvis svårare och svårare. Kan din hund komma om en annan människa pratar/klappar den? Kan den komma om någon annan håller fram en knuten näve med godis i? Kan den komma om någon annan matar den med godis? Kan den komma när den tittar på en annan hund som leker? Kan den komma när den leker med en annan hund? På det här sättet kan man hela tiden försvåra övningen i all oändlighet. Bara din fantasi sätter gränser.
  • Låt hunden misslyckas på träning! Är det någon gång vi vill att hunden ska misslyckas är det på träning. Varför, undrar du kanske? Jo, för att det är då vi kan kontrollera konsekvenserna! På träning kan vi snabbt dra undan godishanden om hunden inte vill lämna den, eller plocka upp leksaken om hunden fortsätter springa mot den trots att den blivit inkallad. I verkligheten är detta omöjligt – vi kan till exempel inte få ett rådjur att försvinna bara för att vår hund ignorerade vår inkallning! På träning kan vi däremot lära den att det roliga försvinner om den inte lyssnar och på så sätt hjärntvätta den till att tro att det gäller även i verkliga livet. Så låt hunden misslyckas då och då. Det lär den sig bara av!
  • Använd långlina. Tills du känner dig trygg med att din hund lyssnar på inkallningssignalen bör du använda långlina på hunden. Detta främst av säkerhetsskäl så klart, men också för att du då kan se till så att hunden inte kan smita fram till det den vill fram till och på det sättet självbelöna sig. Då är det bara att ställa sig på linan och vänta på att hunden blir kontaktbar igen. När du använder långlina ska du alltid ha sele på hunden. Detta för att du kan skada hundens nacke när du ställer dig på linan och hundens vilda framfart plötsligt stoppas.

Lycka till! Här nedan får du lite inspiration.

UPPDATERING! Efter att en klok läsare (tack Sofia!) hört av sig vill vi tillägga att det är viktigt att komma ihåg att bara för att du kan ha din hund lös så betyder inte det att du ska ha den lös överallt. Sofia själv skriver så här och vi skriver under på det till hundra procent: ”En smart hundägare kan läsa av situationer och bedöma när det är läge och när det inte är läge att ha hunden lös, för alla säkerhet och trevnad (även för den som inte har hund).”

2 thoughts on “Inkallning – på liv och död

  1. Sofia says:

    Superbra inlägg, så många hundar man läser som försvinner och rymmer. En sak vill jag lägga till och det är att bara för att man har god inkallning betyder det inte att man bör ha hunden lös överallt. En smart hundägare kan läsa av situationer och bedöma när det är läge och när det inte är läge att ha hunden lös, för alla säkerhet och trevnad (även för den som inte har hund).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *